Provanställning på spel
Artiklar
Artikel som varit i NSD | tisdag 25 januari 2010
Hela reportaget finns att läsa HÄR
__________________________________________________________
Reportage som sänts i Sveriges Radio Norrbotten 05:53 | måndag 4 januari 2010
För att lyssna klicka HÄR
Hundar piggar upp äldre  Det senaste året har gamla och funktionshindrade i Överkalix fått träffa hundar för att bli piggare och gladare. Och det har skett genom Hund för alla, ett pilotprojekt som drivs av Studiefrämjandet i samarbete med Landstinget och Brukshundklubben. På Brännagårdens äldreboende är det dags för hundträff igen och det finns en förväntan bland de äldre som samlats i allrummet. In rusar taxarna Ebba och Pinocchio i sina röda arbetsvästar som det står "terapihund" på. Ebba kastar sig upp i famnen på - Ebba, Hellström i efternamn. Och strax därefter är det Pinocchios tur att bli gosad med. -Oh Gud, vad han var härlig, du var så söt, men du skulle haft en köttbit, skrattar Ebba. De gamla händerna far genom den mjuka pälsen och taxen gnyr av välbehag.
Ebba Hellström och flera av de andra äldre kvinnorna som deltar i träffen har haft hund förr när de bodde hemma. Träffarna med hundarna väcker minnen till liv och blir ett samtalsämne. Träffen blir som en liten fest med mycket skratt och prat. Anna-Lena Kaati-Nilsson är projektledare för Hund för alla i Överkalix och ägare till taxarna. -Det har gjorts jättemycket studier som visar att människor mår bra av att umgås med djur. Man blir lugnare och bunkrar upp en lyckokänsla, man blir friskare och behöver kanske mindre medicin. Ja, man blir gladare helt enkelt. Ida Blomgren som är undersköterska på Brännagården säger att träffarna ger resultat. -Vi har gått med i det här för att undersökningar har visat att äldre och sjuka mår bra av att träffa och umgås med djur. En dement kanske minns lite mer, det främjar hälsan att få stryka i något mjukt och ha hand om något levande. Det piggar upp helt enkelt,. Hur märker ni det här? -Man kan märka det på någon som inte pratar så mycket i vanliga fall, som tappat talet eller går in i sig själv. Men när de träffar hundarna och stryker i dem och ger dem godis, ser man att de också försöker med ord locka på hunden och det kan sitta i ett tag efter träffarna. Och även de som inte är jättesociala öppnar upp sig på ett annat sätt. En dement kan komma ihåg nån dag efteråt att de har varit och träffat hundarna. -Hundarna är så fina, man är så glad åt dem, vad fina de är. Det är så roligt när de kommer. Man väntar att de kommer, säger Margit Asplund, en av de fem kvinnorna som den här gången samlats runt fikabordet. Det mesta av bullarna hamnar dock under bordet där ivriga nosar väntar. Under året har sexton hundar godkänts för att vara så kallade terapihundar. Det innebär att man kollat att de är lugna och förstår situationer i vården som kryckor, rullstolar och liknande. De tolv hundägarna som jobbar i Överkalix gör allt arbete ideellt. De flesta av dem arbetar inom omsorgen. Maria Nilsson som besöker Brännagården med sina två Australian Shepherd arbetar i vanliga fall inom hemtjänsten. -Jag tycker att det är jättekul, det här är som ett gyllene tillfälle att sprida ännu mer glädje bland de gamla. Och så tycker jag om hundar och att ta med dem så att de kan jobba är också kul. Hundarna tycker också att det är roligt. Maria Nilsson berättar om hur de fått en mätningstabell av Landstinget där de graderar hur de boende mår när man kommer till träffen. Det är en skala på 1-5, där ett är att de är nedstämda och fem att de blir uppåt. Så fyller man i hur de mår när man går hem också. -I stort sett fick man sätta femmor på 95% av dem när vi gick, och efter ett tag fick man sätta fyra när vi kom och femma när vi gick, för de satt och väntade på att vi skulle komma och var glada redan när vi kom. Jag tycker att det är jätteroligt och vill gärna jobba med det här på heltid. Hund för alla är ett riksomfattande projekt från Studiefrämjandet. Men i Norrbotten är det hittills bara Överkalix som gått med. Under det ettåriga pilotprojektet har man haft ekonomiskt stöd av Landstinget. Men det tar slut i februari och då hoppas Studiefrämjandet i Överkalix att kommunen är intresserad av att gå in i ett permanent projekt. Om inte fortsätter man på egen hand, säger Anna-Lena Kaati-Nilsson. Och projektet sprids nu till andra delar av länet. I både Kiruna och Boden startar Hund för alla efter årsskiftet. Helene Alm, SR Norrbotten ________________________________________________________________ Reportage i bilagan "Ett friskare Norrbotten" utgiven av Norrbottens läns landsting som följde med NSD, KURIREN och Piteå- tidningen den 4 dec 2009
Klicka HÄR för att läsa mer.
|
|
Ebbas besök - veckans höjdpunkt
ÖVERKALIX. I höstas berättade NSD om Studiefrämjandets och Brukshundsklubbens pilotprojekt att "anställa" hundar i vården i Överkalix. En av de fyrbenta sökande som klarade testen och fick arbete var långhåriga taxen Ebba. Nu sprider hon glädje och välbefinnande bland äldre och sjuka.
Det är torsdag förmiddag på Tallviksgården. Klockan är inte mer än tio, men i terapirummet är det redan full rulle. Här pågår nämligen en av veckans höjdpunkter, då Ebba, Nayeli eller några av de andra terapihundarna hälsar på med sina mattar eller hussar.
Fallit väl ut
Av MARIA ENGSTRÖM-ANDERSSON Publicerad 14 maj 2009 06:00 i NSD |
Fakta Hund för alla Studiefrämjandet och Brukshundsklubben står bakom det rikstäckande projektet. |
ÖVERKALIX. I helgen gällde det för Nayeli och de tretton andra hundarna i Överkalix att visa upp sig från sin allra bästa sida.
På spel stod nämligen en provanställning i vården. Något som blivit allt vanligare ute i landet, men än så länge är ett rätt nytt fenomen i Norrbotten.
Bakom initiativet står studieförbundet Studiefrämjandet, som driver det rikstäckande projektet "Hund för alla" tillsammans med Brukshundsklubben.
Tanken är att utbilda hundar och deras ägare för att de ska så småningom ska kunna besöka äldreboenden, skolor, psykiskt sjuka, handikappade och andra som inte har så lätt att själva få kontakt med hundar.
- Men allra först måste hundarna gå igenom ett test så att man vet att de passar för uppdragen. Det är det vi gör nu i helgen, berättade Studiefrämjandets Anna-Lena Kaati Nilsson som själv deltog med taxen Ebba och vorstern Zeta.
Hundarna testades
På plats för att bedöma de fyrbenta älsklingarna fanns förutom några lokala hundkännare testledaren Maria Johansson från Bodens Brukshundsklubb.
Hon och de andra tittade bland annat på hundarnas beteende när statisten Åke Nilsson kom linkande med kryckor.
- Vi vill se hur hundarna reagerar på någon med annorlunda rörelser, eftersom det är något som de kan stöta på. Sedan bedömer vi hur de beter sig bland främmande människor och om de accepterar att bli hanterade av främlingar. Helst ska hundarna vara positiva, men inte bli så entusiastiska att de hoppar omkull någon eller nyper tag om fingrarna, förklarade Maria Johansson.
I Överkalix har idén med besökshundar väckt stort intresse, och under söndagen deltog inte mindre än elva hussar och mattar med sina hundar. Däribland Maria Nilsson och hennes fyra år gamla Australien Shepard, Nayeli.
"Det är uppskattat"
- Jag jobbar själv i hemtjänsten och brukar ha med Nayeli ibland. Det märks att det är uppskattat, för när hon inte är med frågar vårdtagarna efter henne. Sedan tycker jag själv att det är roligt att kunna hitta på något med sin hund. Enda problemet är egentligen att Nayeli blir bjuden på lite väl mycket godsaker ibland, konstaterar Maria Nilsson leende.
Hon och de andra hundentusiasterna är övertygade om att kontakter med hundar faktiskt kan göra människor friskare.
- Det finns ju massor med forskning på det. Till exempel är det ju påvisat att blodtrycket sänks när man klappar en hund. Sedan kan man ju med blotta ögat se vilken glädje hundar sprider, tillägger Studiefrämjandets Anna-Lena Kaati.
Av MARIA ENGSTRÖM-ANDERSSON
Publicerad 25 november 2008 06:00 i NSD